2023 slog rubrikerna hårt: WHO:s cancerforskningsorgan IARC klassificerade aspartam som ”möjligen cancerframkallande”. Sociala medier gick i brand. Många konsumenter började leta efter vilka sötningsmedel som faktiskt finns i deras proteinpulver – och vad de egentligen innebär.
Den här artikeln reder ut vad forskningen faktiskt säger, vad WHO:s klassificering verkligen innebär, och varför vi på OptimumEssence valde att använda sukralos i våra produkter.
Vad är aspartam?
Aspartam är ett artificiellt sötningsmedel som är 200 gånger sötare än socker. Det används i tusentals produkter globalt – läsk (som tidigare Diet Coke), tuggummi, proteinpulver, proteinbars och lättprodukter av alla slag.
I kroppen bryts aspartam ner till tre komponenter: asparaginsyra, fenylalanin och metanol. Det är fenylalanin som gör att produkter med aspartam måste bära varningen ”Innehåller en källa till fenylalanin” – obligatorisk EU-märkning som skyddar personer med sjukdomen PKU (fenylketonuri).
WHO:s klassificering 2023 – vad betyder den egentligen?
IARC (WHO:s internationella cancerforskningsorgan) placerade aspartam i grupp 2B – ”möjligen cancerframkallande för människor”.
Det låter alarmerande. Men grupp 2B inkluderar även:
- Inlagda grönsaker
- Aloe vera-extrakt
- Talcbaserat puder
- Mobiltelefoner (2011)
Grupp 2B betyder att det finns begränsad eller otillräcklig bevisning – inte att ämnet är bevisat cancerframkallande. Det är en signal om att mer forskning behövs, inte ett hälsolarmsystem.
”Vår bedömning visar att aspartam har begränsade bevis för en möjlig samband med hepatocellulärt karcinom. Vi rekommenderar inte en förändring i konsumtionsnivåer – ADI gäller.”
EFSA och WHO:s gemensamma presskonferens, juli 2023
EFSA (Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) bekräftade samtidigt att ADI (acceptabelt dagligt intag) på 40 mg/kg kroppsvikt kvarstår som säkert. En person på 70 kg skulle behöva dricka 9–14 burkar diet-läsk per dag för att nå ADI-gränsen.
Vilka studier ligger bakom oron?
Den studie som väckte mest uppmärksamhet var NutriNet-Santé-kohorten (Frankrike, 2022) med 100 000+ deltagare. Den fann ett svagt samband mellan hög aspartamkonsumtion och viss cancertyp. Viktigt att notera:
- Det var en observationsstudie – den bevisar inte orsak och verkan
- Konfounders (andra livsstilsfaktorer) är svåra att isolera
- Sambandet var starkast vid mycket höga konsumtionsnivåer
Andra randomiserade studier och djurstudier har inte konsekvent replikerat dessa resultat vid normala konsumtionsnivåer.
Vem bör definitivt undvika aspartam?
- PKU-patienter – kan inte bryta ner fenylalanin; aspartam är direkt skadligt
- Gravida med PKU – extra restriktioner
- De som konsumerar mycket artificiellt sötade produkter dagligen
- Individer som upplever migrän eller magbesvär kopplat till aspartam
Vad är sukralos – och varför är det annorlunda?
Sukralos framställs av socker men är kemiskt modifierat så att kroppen inte tar upp det – det passerar rakt igenom utan att metaboliseras. Det ger därmed inga kalorier och påverkar inte blodsockret.
| Egenskap | Aspartam | Sukralos |
|---|---|---|
| Ursprung | Syntetiskt aminosyror | Modifierat socker |
| Metaboliseras i kroppen | Ja (till fenylalanin m.m.) | Nej – utsöndras oförändrat |
| Kaloriinnehåll | 4 kcal/g (låg dos = praktiskt 0) | 0 kcal |
| WHO/IARC-klassificering | Grupp 2B (möjligen cancerframkallande) | Ej klassificerad som risk |
| PKU-varning krävs | Ja | Nej |
| Värmestabilitet (bakning) | Instabil vid höga temperaturer | Stabil |
| ADI (EU) | 40 mg/kg/dag | 15 mg/kg/dag |
Varför OptimumEssence valde sukralos
Många proteinpulver på marknaden använder aspartam – ofta för att det är billigare. När vi formulerade OptimumEssence vassleprotein ställde vi oss en enkel fråga: vilket alternativ skulle vi vilja att vår familj använde?
Svaret var sukralos. Inte för att aspartam vid normala doser är bevisat farligt – det är det inte enligt nuvarande konsensus. Utan för att:
- Sukralos saknar IARC:s ”möjligen cancerframkallande” klassificering
- Det kräver ingen PKU-varning och är tillgängligt för fler konsumenter
- Det ger ett renare smakmönster i proteinpulver
- Forskningen kring sukralos vid normala kostdoser är mer entydig
Vi tror att transparens är en del av vad ett tillskottsbolag bör leverera – inte bara gram protein per portion.
Slutsats: ska du oroa dig för aspartam?
Om du konsumerar aspartam enstaka gånger och håller dig långt under ADI-gränsen är det ingen bevisad hälsorisk enligt nuvarande forskning. Men om du tar proteinpulver dagligen – som många aktiva gör – är det rimligt att fråga sig vilket sötningsmedel tillverkaren valt och varför.
Kolla ingredienslistan. Leta efter ”aspartam” eller E951. Och om du vill ha ett alternativ utan den diskussionen finns OptimumEssence vassleprotein – med sukralos, utan kompromisser.
Källor
- IARC Monograph Vol. 134 – Aspartame (2023). WHO/International Agency for Research on Cancer.
- EFSA re-evaluation of aspartame (2023). European Food Safety Authority Journal.
- Debras C et al. (2022). Artificial sweeteners and cancer risk: results from the NutriNet-Santé population-based cohort study. PLOS Medicine.
- Magnuson BA et al. (2017). Sucralose, A Scientific Overview. Critical Reviews in Toxicology.
